Modernisering av utbildningssystemet

Omställningen till ett digitalt samhälle förutsätter ett utbildningssystem som följer med i samma takt. Det digitala inslaget kommer att behöva bli större. Hela skolsystemet behöver främja utveckling av digital kompetens. På samma sätt som vi lär oss läsa, skriva och räkna behövs kunskapsstödjande strukturer för ett digitalt lärande.

 
Grundskolan

Det pågår just nu flera insatser som syftar till att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Det är ett perspektiv som ska finnas med i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. 

Under hösten 2017 antogs en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsende. Regeringen och SKL har kommit överens om att SKL och Skolverket ska ta fram en handlingsplan som ska realisera strategin. 

Den nationella digitaliseringsstrategin för skolan och de nya läroplanerna ger ett bra utgångsläge för att modernisera för-, grundskolan och gymnasiet. Det vi däremot kan se är att skolledning och lärarkårens digitala färdigheter behöver säkerställas i högre utsträckning. 

 
De högre lärosätena 

Lärosätenas särskilda roll att vara en självständig och kritiskt kraft i samhället påverkar styrningen av universitet och högskolor. Varje organisation har därför en hög grad av självständighet när det gäller att utforma sin egna verksamhet. Idag är det svårt att bedöma i vilken grad som lärosätena har en hög mognadsgrad inom digitalisering eller inte. Det saknas relevant fakta och statistik. 

Utmaningarna inom utbildningssystemet är likartade och större erfarenhetsutbyte bör kunna skynda på digitaliseringen av lärosätena. Vi föreslår att regeringen tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) formulerar en nationell digitaliseringsvision för universitet och högskola samt yrkeshögskolan. Här kan vi lära av Norge som tagit fram en gemensam strategi för universitet och högskolor.

Vi ser också att det behövs en systematisk uppföljning med fokus på digital utveckling för att identifiera behov och främja en positiv utveckling. 

Antal utexaminerade från informations- och kommunikationsteknik är i princip konstant trots att efterfrågan på specialister ökar. En utmaning vi delar med många länder. Det kan därför behövas riktade insatser för att öka antalet specialister. 

Andelen kvinnor som väljer att jobba inom teknik- och digitala sektorn måste öka, tyvärr visar prognoserna snarare på motsatsen. Insatser bör inledas redan under grundskolan för att bredda perspektiven, öka jämställdheten och stimulera elevernas lärintresse.

 

Ingenjörsstudent sitter framför dator i bibliotek.
Ingenjörsstudent som sitter vid ett skrivbord i ett bibliotek. Foto: Bredda bilden

 


 

Identifierade utmaningar

Det digitala inslaget kommer behöva bli större såväl i grundskolan som inom de högre lärosätena och yrkeshögskolorna. 

Vi väljer att lyfta fram de utmaningar där vi ser att det behövs ytterligare insatser.

1. Skolledningen och lärarkårens digitala färdigheter behöver säkerställas. 

2. Det finns behov av riktlinjer och/eller målstyrning för vilken digital miljö och infrastruktur som ska finnas i skolan.

3. Nya skolor behöver byggas och lokalerna behöver anpassas till en digital miljö.

4. Den digitala utvecklingen hos högre lärosätena behöver säkerställas.

5. Antalet utbildningsinsatser och examinerade inom informations- och kommunikationsteknik behöver utökas. 

6. Sverige bör flytta fram positionerna inom AI. 

7. Utbildningssystemet behöver betrakta behovet av livslångt lärande utifrån digitaliseringens utmaningar och möjligheter.

8. Arbetet med livslångt lärande behöver bli mer konkret. 

9. Lärosätena behöver vara förberedda på att hantera en växande datavolym.


Våra rekommendationer till regeringen


 

 

 Här kan du ladda ner hela lägesbilden av digital kompetens (pdf) >

 

Tillbaka till Digital kompetens (samlingssida)>